Maskinhallen, København
Steve Poltz
Steve Poltz är en låtskrivare och artist som kan vara svår att placera. Han är upphovsmannen bakom en av de största hitlåtarna i USA ("You were meant for me") och samtidigt en ständigt turnerande singer-songwriter med fans över hela världen.
Hans shower bärs alltid upp av personliga berättelser som är vansinnigt roliga och medryckande. Du kommer aldrig att glömma Steve Poltz.
Här är Steves egna ord om den senaste utgåvan "Joyride":
Steve Poltz – JoyRide
Konserten stöds av Københavns Kommune, Park Private och Byens Historier
En snubbe som heter Steve Poltz (jag) i East Nashville vaknar en morgon och får ett samtal från en annan snubbe i East Nashville som heter Dex Green. Dex säger: ”Hörru, du bor ju så nära. Du borde komma över och göra lite musik. Kanske spelar vi in det – vem vet, kanske blir det en skiva.”
Att fånga mig i en studio är som att övertyga en virvlande dervisch att sluta snurra tillräckligt länge för att underteckna ett lagförslag. Det är kaos, koffein och oavsiktlig poesi – konst som kolliderar med mikrofoner och kommers i en härlig röra. Det var så JoyRide kom till. Inga säkerhetsbälten, inga hjälmar. Bara omättad, oförfalskad konst. Riktiga människor som för oväsen på riktigt i realtid.
JoyRide är mitt 14:e soloalbum (om man inte räknar Rugburns-skivorna, livegrejerna och bootleginspelningarna som cirkulerar). Jag turnerar oavbrutet, så vanligtvis måste jag luras in i en studio under förevändningen att det gäller ”bara en låt”.
Skivan öppnar med ”If It Bleeds It Leads” – klassiskt rackartyg av mitt slag: ”Jag kan aldrig titta på nyheterna med dig, för du skriker tillbaka – du skriker som om de kan höra dig inne i tv:n.”
Sedan kommer ”Petrichor”, inspirerad av den underbara doften efter regnet. (Senare upptäckte jag att Phish också har en, men min är barfotakusinen på brunchen.) Därefter följer ”At It Again”, en kosmisk låt skriven tillsammans med min bror från en annan surikat, Jim Lauderdale, med Bryan Owings och Chris Donohue (Emmylou Harris kompsektion).
Titelspåret ”JoyRide” känns som en varm kram efter en lång bilresa: ”Gratis kramar, inga axelryckningar, fel droger, vägglöss. Leenden, skratt, här för all framtid.”
Sida ett avslutas med ”The Son Of God”.
En spritt språngande galen låt om ett samtal som jag kanske eller kanske inte har haft med Jesus. Jag får spela båda rollerna. Mig själv OCH Jesus.
”Guds son kontaktade mig om att köpa några uppslagsverk från Funk and Wagnalls. Jag sa hej, vem är det?”
”Det är Jesus.”
”Jesus vem?”
”Jesus H. Kristus. Guds son.”
”Hur fick du mitt nummer?”
”Jag har allas nummer.”
”Till och med Liberaces?”
”Han finns på döda människors snabbval.”
Jag kommer förmodligen att bli korsfäst för den här låten, men förhoppningsvis blir det en AI-video gjord av en arg man som bor i sin mammas källare.
Sida två drar igång med ”Love a Little Bigger” – en stökig låt skriven tillsammans med Vince Herman från Leftover Salmon. Den börjar med: ”Jacob tog en hammare och gick uppför en kulle, byggde ett fint hus åt sin bästa vän Bill …”
och slutar med en allsångspåminnelse om att förlåta snabbare och simma oftare.
”Fixin’ Up” (spår sju) är min hemliga favorit – som ett 25-centsmynt från tandfen som man måste rota runt efter.
Sedan följer ”New Tattoo” – om en snubbe som tatuerade in sin älskares ansikte på sitt eget ansikte. (Dålig plan, bra låt.) ”Brand New Liver” leker med tanken att byta ut sin gamla lever som en vattenpump i stället för att sluta dricka.
Och sedan kommer avslutningen: ”Hairlift”.
Den har min favoritrad av allt jag någonsin skrivit: ”Jag brukade spela pingis med min gamle vän Mao Zedong. Jag trodde att han sa att jag var välhängd, men han talade på sitt modersmål.”
Det är JoyRide. Tio låtar, inget filter, inget säkerhetsbälte, ingen karta.
Stort tack till Dex Green för att han är den musikaliska lurifax som lockade in mig i studion.
Festa vidare, knäppgökar.
Enligt Wikipedia är Steve Poltz (jag) en kanadensisk-amerikansk singer-songwriter och gitarrist. Han är en av grundarna till indierockbandet the Rugburns och har samarbetat med sångerskan Jewel på flera låtar, bland annat singeln "You Were Meant for Me" från 1996, som nådde andraplatsen i USA.
— Steve Poltz, East Nashville
Biljetter & tider
Sundholmsvej 28A
2300 København
Karta
Maskinhallen
Boenden nära Maskinhallen







