Sandra – Gadens Stemmer

Min historia är en veteranberättelse. Det är över 30 år sedan jag skickades ut, och det var först för 2 år sedan som någon tog itu med de trauman och den PTSD som jag har levt med sedan dess.

Under de 30 åren har mitt liv varit ett långsamt självmord, där jag har flytt från mig själv – först genom arbete och senare genom alkoholen.

Vad berättar jag om? Hur lever man vidare när kriget inte tar slut bara för att man kommer hem – och hur hittar man fotfästet igen efter att bokstavligen ha varit död av alkoholförgiftning?