Kan vi snart aflæse psykisk sygdom i kroppens signaler?

När du står i en hiss med främlingar eller ska på möte på chefens kontor registrerar din hjärna långt mer än du själv hinner tänka på. Blickar, avstånd och små rörelser kan få puls, pupiller och svettproduktion att förändras. Men vi reagerar inte likadant.

Kan de skillnaderna bli biomarkörer för psykiska sjukdomar – alltså mätbara biologiska tecken som psykiatrin länge har saknat?

Det undersöker professorn i kognitiv neuropsykiatri Kamilla Woznica Miskowiak. Hennes försökspersoner har diagnostiserats med bland annat bipolär sjukdom, ADHD, borderline och psykos och rör sig genom VR-skapade vardagssituationer medan forskarna följer deras blick och kroppens reaktioner.

De första studierna visar att människor med samma diagnoser som grupp kan ha likartade reaktionsmönster – framtiden får utvisa om det går att hitta en biomarkör som kan avslöja den enskilda människans diagnos. Men kanske kan kombinationer av kroppsliga signaler en dag komplettera psykiaterns samtal – till exempel när flera sjukdomar överlappar varandra eller den mest synliga diagnosen skymmer en annan.

Och ämnet berör långt fler än dem som just nu får psykiatrisk behandling: En dansk registerstudie har visat att 82,6 procent av oss antingen får en psykiatrisk diagnos på sjukhus eller hämtar ut psykofarmaka på recept någon gång under livet.

Så hur skarp är gränsen egentligen mellan psykiskt frisk och psykiskt sjuk? Finns de reaktionsmönster som hos vissa blir så starka att de kräver behandling i mildare former hos oss alla? Och kan den förståelsen få oss att döma både oss själva och varandra mindre hårt?

På scenen:

Kamilla Woznica Miskowiak, klinisk professor i kognitiv neuropsykiatri och chef för ’Neurocognition and Emotion Across Disorders of the Brain’ (NEAD) Centre vid Institut for Klinisk Medicin, Københavns Universitet, och Psykiatrisk Center København, Bispebjerg og Frederiksberg Hospital.